Kinesiska komplikationer

Just nu vilar jag en smula från detta mitt mastodontprojekt. Nästa volym, ”1917”, kommer som sagt ut först mot slutet av 2017, och nästan allt som ska skrivas till den boken är faktiskt redan skrivet.

Dock återvände jag icke utan förtjusning till arbetet härom veckan.

Boken ska ges ut i Kina, och som bas för deras version ska användas den upplaga av ”Stridens skönhet och sorg” som publicerades för några år sedan på Taiwan. Med vissa modifikationer rent språkligt.

Den kinesiska varianten ska ges ut i höst, och när jag kom i kontakt med den som har hand om överflyttandet av texten insåg jag motvilligt att det ej skulle finnas tid till att skriva till en helt ny person. (Aningen övermodigt hade jag snabbt tagit fram en person som skulle kunna göra tjänst, nämligen en tysk pilot och äventyrare vid namn Gunther Plüschow, som befann sig i Kina i augusti 1914. )

Så vad gör man?

Till den koreanska upplagan skrev jag till ett antal kapitel rörande Ernst von Levetzow, en ung tysk marinofficer ombord på den lätta kryssaren ”Emden”. Kopplingen till Korea var minst sagt svag, det måste erkännas: i det första kapitlet som berör honom har kriget just brutit ut och ”Emden” stävar mot sin hemmahamn, kolonin Tsingtao, och seglar utanför det koreanska fastlandet. Sedan lämnar ”Emden” och resten av den ostasiatiska eskadern snabbt den tyska kolonin, för ovissa öden, som det heter.

Vad jag nu gjort är att bygga om det här extramaterialet om von Levetzow till att handla mycket mer om det enda egentliga slag som utkämpades på kinesisk mark under det Första världskriget, nämligen belägringen av Tsingtao, som ägde rum under hösten 1914. (Kolonin kapitulerade till de angripande japanerna och britterna den 7 november.)

I det har jag brutit litet mot den berättartekniska grundidén, då jag gjort små tillägg specifika datum som inte härör från någon av de personer som boken är uppbyggt kring, utan istället är komna av olika ögonvittnen på platsen, tyskar och britter. Dock anonymiserade.

Jag vet att det är lite granna att fuska, men jag är säker på att min kinesiska publik kommer att förlåta tilltaget.

6 reaktioner till “Kinesiska komplikationer”

  1. Har läst om ungerske kavalleristen/artilleristen Pål Kelemen. Hittade honom också på en wikipediasida där det stod att han blev en känd historiker, flyttade till USA och blev nästan 100 år! Är det samme Kelemen som beskrivs i Stridens skönhet och sorg?

    Gilla

  2. Oj, vad jag kommer att sakna 1917 fram tills den kommer ut! Jag har nämligen haft en speciell rutin kring läsandet av de tre första böckerna. Jag har läst en månads text i taget, under samma månad 100 år senare. Parallellt har jag läst en släktbok om min mammas familj, sammanställd fr a utifrån hennes föräldrars interna korrespondens. Det har ofta känts som att jag förflyttats tillbaka till den tiden, med kontrasterna, såväl som beröringspunkterna, mellan en välmående småbarnsfamilj i Sverige och alla olika sidor av kriget. Min mamma föddes just 1916, som nr 6 av 7 syskon.
    Ann-Sofie Gumaelius
    tacksam läsare

    Gilla

    1. Ann-Sofie! jag kan trösta dig med att både jag och förlaget har inlett slutarbetet på ”1917”. Sitter i dagarna med en del kompletterande texter, och hoppas att ha dem klara. Bildefterforskningarna är på gång. Sedan har jag att sätta mig ned och göra underlagen till våra utmärkta kartritare. Så allt är under kontroll. Boken kommer ut enligt plan, någon gång under nästa höst.

      Gilla

    1. Jag sitter med det här materialet igen, och jag måste säga att jag fortfarande tycker att det är roligt. Vissa av personerna är också så intressanta bekantskaper, inte sällan komplicerade, men med intressanta och intelligenta iakttagelser. Så tråkigt är det ej! Men jag är rätt säker att när den sista volymen är klar (”1918”) så är jag också KLAR med Första världskriget en gång för alla.

      Gilla

Lämna en kommentar