Nu är den här: ”1917”!

Nu har del fyra kommit i den här utökade versionen av ”Stridens skönhet och sorg”. Och för första gången kan jag börja ana slutet på detta projekt, som blivit både större och mer komplicerat än jag kunnat föreställa mig. Tro dock inte att det innebär att jag drabbats av ånger. Tvärtom. Sällan har jag känt en sådan glädje över skrivandet. Som jag berättat tidigare var detta även min livlina under åren som ständig sekreterare i Svenska Akademien – en kontakt med min tidigare existens.

Tillåt mig citera från baksidestexten:

Det fjärde bandet i Peter Englunds stora serie om första världskriget, berättad utifrån en mosaik av ögonvittnesskildringar, dagboksanteckningar och brev, har nått ett av förra seklets allra märkvärdigaste år – 1917.

Om tron på snabb seger fortfarande var levande under krigsåret 1916 handlar 1917 snarare om ett långsamt sammanbrott. Hungersnöd bryter ut i flera länder, som i öst skyndar på ryska revolutionen och Rysslands tillbakadragande i kriget. Samtidigt går USA med på ententens sida men utan att kunna bidra till ett omedelbart avgörande. Fred är inte längre ett lika tabubelagt ord, och en allmän önskan om ett slut på kriget anas, vilket leder till myterier och civila protester på många håll.

Men dödläget håller i sig, trots nya offensiver, fredstrevare och utbytta krigsledningar. Som vittnesbörden i denna volym så tydligt visar har det totala kriget börjat leva sitt alldeles egna liv. Texterna ackompanjeras av många foton - de flesta aldrig tidigare använda - samt nyritade kartor.

Nu ska jag pusta ut, vila ett slag från det Första världskriget. Men så småningom kommer jag inleda arbetet på den sista och återstående delen, det som handlar om 1918. Skulle gissa att över 95% av texten redan är klar. Det är bara Wolfgang Ackermanns avslutande kapitel som ej har skrivits.

Det finns en möjlighet att jag kommer att stoppa in ytterligare en person i det sista bandet – det beror lite på hur det ser ut när vi gjort omfångsberäkningen. Har redan samlat material, och läst in mig, så det går att göra med tämligen kort startsträcka. Den personen är Ernest Hemingway, som var på den italienska fronten 1918 som frivillig Rödakorsare. (Han sårades där en dag i juli när han cyklat fram till fronten för att dela ut karameller och annat smått och gott till soldaterna i den främsta linjen. Den händelsen blev snabbt mytologiserad, inte minst av honom själv – Hemingways talang för självdramatisering var enorm.) Kanske. Vi får se.

Den avslutande volymen utkommer nästa höst. Recensionsdag kommer då att vara den 11 november, etthundraårsdagen av kriget slut.

 

Annonser

2 reaktioner till “Nu är den här: ”1917”!”

  1. Ser verkligen fram mot att få läsa 1917. Har slukat tidigare år och håller precis på att avsluta 1916. Hoppade dock till precis, du skriver (s .327) att Kafka 1916 fått sin roman ”Processen” publicerad. Men är inte den gängse historien att den publicerades först efter hans död?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s